Hammenhögs Friskola

Barnen i centrum i en småskalig, trygg och kreativ miljö!

Verksamhetsplan

Verksamheten utgår från det som står i Lpfö98, Läroplan för förskolan (rev.2010).

Vi har även tagit fram en verksamhetsplan för Hammenhögs Friskola. Detta dokument utgör grunden för verksamheten och innehåller våra mål och visioner, hur vi tänker kring bl.a. undervisning, personal och systematiskt kvalitetsarbete och vår profilering Kreativitet, Kultur och Natur.

 

VERKSAMHETSPLAN med riktlinjer för läsåret 2017/18

Innehåll:

A. Verksamhetsplan – Vision och verksamhetsidé
B. Verksamhetens övergripande mål
C. Riktlinjer
1. Värdegrund och uppdrag
2. Undervisningens mål och riktlinjer
3. Kursplan
4. Personal
5. Natur- och miljöplan
6. Kulturplan
7. Kreativitet
8. Systematiskt kvalitetsarbete

 

A. Verksamhetsplan – Vision och verksamhetsidé

Hos oss växer framtiden!
Hammenhögs Friskola ska bli världens bästa grundskola! Vi ska skapa en skola vars fokus är barnens rätt till absolut bästa utbildning i en småskalig, trygg och kreativ miljö!

Hammenhögs Friskola ska bestå av förskola, grundskola F-6 samt fritids. Grundskolans klasser skall vara åldershomogena och bestå av 20 barn i varje klass.

Skolan och förskolan ska följa skollagen, läroplanen och aktuella styrdokument. Vi skall ta till vara varje barns inneboende kraft och lust att lära, de ska mötas med respekt och bli sedda utifrån sina personligheter. Pedagogiken ska utgå från varje barns speciella behov där pedagoger samarbetar, följer upp forskning och är öppen för nya utbildningsmetoder.

För verksamheten ska kreativitet, kultur och natur vara ledorden där vi aktivt arbetar med kulturämnena, vår närmiljö och odling i skolträdgården som pedagogiska verktyg för inlärning.

På skolan skall det finnas öppen verkstad och ateljé samt tillgång till den senaste digitala tekniken. Datorn som verktyg skall vara självklar. Skolans och förskolans utemiljö och närområde skall användas för inlärning om natur och miljö samt för odling av frukt, bär och grönsaker.

Verksamheten skall arbeta aktivt med miljöfrågor och energibesparing på alla plan. Maten som serveras ska vara näringsrik, nyttig och lagad på skolan från grunden med miljövänliga och närodlade råvaror.

Verksamhetens fysiska inne- och utemiljö skall vara funktionell, varm och välkomnande. Arbetsmiljön skall vara lugn och trygg och ge alla de bästa förutsättningar för inlärning. Verksamheten ska aktivt arbeta mot mobbning och kränkningar och ha en plan för hur vi aktivt arbetar för en trygg och jämställd skola och förskola.

Verksamhetens huvudman är Hammenhögs Friskola ek. för, en religiöst och partipolitiskt obunden ekonomisk förening. Föreningens styrelse har det ekonomiska ansvaret för skolan samt arbetsgivaransvar för alla anställda. Styrelsen väljs varje år på föreningens årsmöte och ansvarar tillsammans med rektor och förskolechef för att verksamheten följer de övergripande riktlinjer som årsmötet fastställt vad gäller pedagogik, personal och ekonomi. Den dagliga ledningen vad gäller pedagogik, personal och ekonomi skall skötas av rektor och förskolechef tillsammans med personal och pedagoger.

Skolan skall ha en hög lärartäthet och behöriga, engagerade och kunniga pedagoger. Vi samarbetar med andra skolor för att garantera tillgång till välutbildad personal och skolhälsovård. Personalen skall regelbundet erbjudas vidareutbildning både inom sina ämnesområden och som pedagoger.

Ett bra och väl fungerande samarbete med kommunen är självklart för oss.

Vår verksamhet skall vara öppen mot omvärlden och väl förankrad i byn och dess omnejd med uttalad ambition att samarbeta med andra lokala verksamheter inom jordbruk, naturvård, miljö och kultur. Skolan ska vara en naturlig mötespunkt i byn med verksamheter öppna för allmänheten och med lokaler för uthyrning.

 

 B. Verksamhetens övergripande mål

– Att Hammenhögs Friskola är en väl sammanhållen enhet där varje del; förskola, grundskola och fritids, känner gemenskap och delaktighet i verksamhetens mål och visioner.
– Att skapa ett nära samarbete mellan rektor, förskolechef, personal och pedagoger med ämnesövergripande och tematiska arbetssätt med betoning på verksamhetens profil kreativitet, kultur, och natur.
– Att verksamheten möter varje enskilt barns behov och kunskapsnivå och arbetar med en helhetsbild av barnet. Genom arbetslag använder personalen och pedagogerna varandras erfarenheter, resurser och kompetenser.
– Att barnen skall få bästa möjliga baskunskaper och utvecklar de fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten.
– Att verksamheten tar tillvara och utvecklar barnets egna kraft, nyfikenhet, kreativitet och lust att lära.
– Att verksamheten genom kulturämnena och skolträdgården ger barnen möjlighet att prova olika arbetssätt och arbetsformer.
– Att verksamhetens arbetssätt och miljö stärker barnens sociala förmåga, ökar deras självförtroende och förmåga att tänka självständigt.
– Att alla på skolan, förskolan och fritdshemmet visar hänsyn och respekt gentemot varandra och att ingen diskrimineras eller utsätts för kränkande behandling.
– Att barnen skall vara delaktiga och ta ansvar för sitt arbete, sina saker och den gemensamma miljön ute och inne.
– Att grundskolan har undervisningsgrupper med 20 elever i varje klass.
– Att verksamheten för att stärka gemenskap, trygghet och förståelse gör utvalda aktiviteter i åldersöverskridande grupper.
– Att flickor och pojkar ges lika möjligheter att utvecklas som individer och ges lika stort inflytande över och utrymme i aktiviteter och undervisning.
– Att verksamheten tillhandahåller en god ute- och innemiljö som skapar glädje och lust till lek samt en inspirerande, lugn och trygg inlärnings- och arbetsmiljö inom- och utomhus.
– Att verksamheten arbetar förbyggande ur ett långsiktigt, målmedvetet och kontinuerligt perspektiv med barnens och personalens hälsa och välbefinnande.
– Att verksamheten har engagerade och välutbildade pedagoger och personal.
– Att verksamheten har god kontakt med vårdnadshavare/ målsmän som känner delaktighet i skolans, förskolans och fritidshemmets arbete och i sina barns utveckling.

 

C. Riktlinjer för läsåret 2017/18

1. Verksamhetens värdegrund och uppdrag

Grundläggande värden
Hammenhögs Friskola ska följa Lgr 11 “Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011”, Lpfö 98 ”Läroplan för förskolan” och Skollagen 2010:800.
I Skollagen 2010:800 5§ står att
“Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Hammenhögs Friskola skall ha en Likabehandlingsplan som utvärderas och uppdateras årligen.

 

Förståelse och medmänsklighet

Mål
Verksamheten ska aktivt arbeta så att alla utvecklar förståelse och respekt för andra och förmåga till inlevelse. Ingen ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnicitet, trosuppfattning, sexualitet, ålder eller funktionalitet. Alla ska ta avstånd från förtryck och kränkande behandling och reagera om de själva blir eller ser att andra blir utsatta. De vuxna har ett särskilt ansvar att stå som goda förebilder. Skolan, förskolan och fritids skall vara en miljö där alla känner sig trygga och sedda och där alla förstår att de som individer är en del av gemensamheten. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument med tydligt fokus på förebyggande arbete.
Hur
Genom samarbetsövningar, lära känna-pass, åldersöverskridande aktiviteter, faktakunskap, öppna diskussioner och andra aktiva insatser arbetar vi med och förebygger intolerans och kränkande behandling. De små grupperna och klasserna gör att problem lättare upptäcks och kan åtgärdas. All personal är engagerad i elevvårdsarbetet och har elevkonferens tillsammans med rektor en gång per termin samt elevvårdskonferens tillsammans med vårdnadshavare och skolhälsan vid behov. Pedagogerna arbetar för bästa möjliga samarbete med barnen, eleverna och vårdnadshavare för att främja barnens utveckling och trivsel. Likabehandlingsplanen, som utvärderas och uppdateras årligen, ger vägledning för uppkomna situationer samt för det förebyggande arbetet.

Saklighet och allsidighet

Mål
Undervisningen ska vara allsidig, saklig och inte ensidigt påverka barnen och eleverna i någon riktning. Alla ska känna sig trygga med att framföra sina åsikter och funderingar.
Hur
Skolans och förskolans pedagoger ska genom ett allsidigt arbetsmaterial, fortbildning och genom att ta del av forskning ges förutsättningar att ge en god saklig undervisning. Alla som arbetar inom verksamheten känner till och hävdar de grundläggande värderingar som anges i skollagen och i läroplanen och tar klart avstånd från det som strider mot det. Alla barn och elever uppmuntras att framföra sina åsikter och funderingar.

En likvärdig utbildning

Mål
Skolans utbildning skall vara likvärdig för alla. Undervisningen ska därmed anpassas till varje barns och elevs förutsättningar och behov. Verksamheten ska aktivt motverka traditionella könsmönster och medvetet främja kvinnors och mäns, flickor och pojkars lika rätt och möjligheter.
Hur
Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. Pedagogerna ska anpassa undervisningen efter varje barns och elevs behov och förutsättningar. Genom elevkonferenser och elevvårdskonferenser identifieras tidigt de elever som behöver särskilt stöd för att nå de nationella målen. Genom utbildning i genus och normkritisk pedagogik för skolans personal ges de kunskap och förutsättningar att arbeta för en jämlik och jämställd skola.

Rättigheter och skyldigheter

Mål
Skolan ska klargöra för barn, elever och vårdnadshavare vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har.
Hur
Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer där barnen och eleverna är med och väljer ämnen, temaarbeten och aktiviteter. Eleverna deltar genom enskilda samtal med pedagog, gemensamma diskussioner och klassråd i planeringen av den egna och gemensamma undervisningen. I elevsamtalen en gång per termin diskuterar pedagogen, eleven och vårdnadshavaren gemensamt trivsel, behov, skolarbetet och målsättningar. I barnsamtalen en gång per termin diskuterar pedagogen och vårdnadshavare gemensamt trivsel, behov, utveckling och målsättningar.

Verksamhetens uppdrag

Mål
Verksamhetens uppdrag är att främja lärande, överföra grundläggande värden, ge överblick och sammanhang, stimulera barnens och elevernas kreativitet och förmåga
att lösa problem, tillägna sig och använda ny kunskap. Skolan, förskolan och fritids ska i samarbete med hemmet främja elevens allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
Hur
Genom rika möjligheter att samtala, skriva och läsa utveckla sin språkliga förmåga, genom skapande arbete och lek utveckla kreativitet och problemlösningsförmåga, genom utrymme för egna initiativ och eget ansvar utveckla barnens och elevernas förmåga att arbeta och tänka självständigt och genom samarbeten utvecklas tillsammans med andra.

God miljö för utveckling och lärande

Mål
Varje barn ska trivas, bli sedd och mötas med respekt för sin person och sitt arbete och delta i aktiviteter och undervisning. Verksamheten ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Varje barn ska utvecklas, känna trygghet och växandets glädje. Varje barn har rätt att vistas i en miljö som främjar god hälsa.
Hur
Verksamheten ska sträva efter att skapa den bästa tänkbara miljö för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Alla barn deltar i aktiviteter och undervisning på lika villkor. Genom gemensamma aktiviteter och samarbeten över åldrar stärks gemenskapen, kännedomen om, och samarbetsförmågan mellan barnen och eleverna. Skolan har en väl utvecklad skolhälsovård genom kontinuerlig tillgång till skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska och specialpedagog och arbetar förebyggande med hälsa bl.a genom skolträdgårdens möjligheter till vila, gemenskap och glädje. Skolarbete utomhus genom natur och odling och genom kulturämnena ger också grund för positiva hälsoeffekter.

Skolans utveckling

Mål
Skolans verksamhet ska utvecklas så att den svarar mot de nationella målen och huvudmannens visioner.
Hur
Skolans hela verksamhet utvärderas årligen för att identifiera utvecklingsområden. Målen för undervisningen måste prövas, resultaten följas upp och nya metoder prövas och utvecklas genom att vara öppen mot omvärlden, forskning, vetenskap och ny teknik. Utvecklingen sker i samspel mellan skolans personal, dess elever och i nära kontakt med hemmen och det omgivande samhället.

 

2. Undervisningens mål och riktlinjer

Hammenhögs Friskola ska följa Lgr 11 “Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011”, Lpfö 98 ”Läroplan för förskolan” och Skollagen 2010:800.
I Skollagen 2010:800 1 kap 4§ står det att

“Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”

Verksamhetens pedagogik ska baseras på barnets inre kraft och vilja att lära sig saker och erövra nya förmågor. Varje barn ska mötas som individ där uppgifter anpassas efter barnets intresse, särskilda behov och kunskapsnivå.

Pedagogiken bygger på ett holistiskt synsätt där barnen ska ges förutsättningar att se helheter, förstå att de själva är en del av ett sammanhang och att allt de lär sig finns med i detta sammanhang.

Den motoriska utvecklingen går hand i hand med sinnenas och intellektets utveckling. Därför är rörelser och att arbeta med händerna en viktig del av det pedagogiska arbetet.

Det jag hör det glömmer jag
Det jag ser det kommer jag ihåg
Det jag gör det förstår jag

Undervisningen knyter därmed an till upplevelsebaserat lärande med kreativitet, kultur och natur som pedagogiska verktyg för inlärning. Stor vikt läggs vid att genom kulturämnena, naturstudier och odling i skolträdgården arbeta praktiskt med att omsätta skolämnena till verklig kunskap. Lärandet ska bygga på lust, kreativitet, glädje och intresse.

Pedagogerna samarbetar i arbetslag där de olika kompetenserna kompletterar varandra. En stor del av undervisningen sker i tematiska ämnesövergripande block för att stimulera elevernas möjlighet att sätta in kunskaperna i större meningsbärande sammanhang. Varje ny temaperiod ska inledas med ett klargörande över vilka mål och i vilka ämnen i läroplanen som ska uppfyllas och med vilka pedagogiska verktyg.

Till skolträdgården knyts en ansvarig odlingspedagog som tillsammans med övriga
pedagoger utvecklar skolträdgården som verktyg i det pedagogiska arbetet.

Till verksamheten knyts en ansvarig kulturpedagog som tillsammans med övriga pedagoger utvecklar kulturämnena drama, dans, konst, film, litteraur och musik som verktyg i det pedagogiska arbetet. Användandet av kulturämnena och skapande verksamhet bidrar till att öka elevernas förmåga att gestalta och förmedla sin kunskap på nya sätt. Det stimulerar elevernas inneboende kreativitet och ökar deras förmåga till problemlösning.

Undervisningen ska stärka de fem viktigaste förmågorna i läroplanen, de s.k. ”The Big 5”. Vid planering och utvärdering av skolarbetet skall pedagogerna använda dessa fem förmågorna som verktyg:

Analysförmåga; Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.

Kommunikativ förmåga; Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa.

Metakognitiv förmåga; Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.

Förmåga att hantera information; Söka, samla, strukturera/ sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.

Begreppslig förmåga; Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/ nya sammanhang.

I all undervisning skall också läggas övergripande perspektiv, såsom historiskt perspektiv, miljöperspektiv, internationellt perspektiv samt etiskt perspektiv.

Varje elev ska varje dag förstå uppgifterna och vilka mål som ska uppnås.
Vi vill främja elevledda utvecklingssamtal där eleven tillsammans med mentor planerar utvecklingssamtalet och gör olika målformuleringar. Genom att göra eleven delaktig i planeringen av samtalet ges eleven möjlighet att välja vilka mål som ska prioriteras, det ger en ökad insikt om den egna läroprocessen. På utvecklingssamtalen väljer eleverna tillsammans med pedagog och vårdnadshavare ut de mål som man vill koncentrera sig på.

Vårdnadshavaren kan följa arbetet i skolan genom regelbundna brev, genom skolans hemsida och klassblogg.

 

Kunskaper

Mål
Skolan ska ansvara för att barnen och eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem samt bidra till barnets och elevens harmoniska utveckling.
Hur
Genom skolans kursplan och pedagogiska planering för varje ämne görs undervisningens mål tydliga. Pedagogen och eleven gör gemensamt en individuell pedagogisk planering som tydliggör undervisningens individuella mål och ser till elevens särskilda behov för att uppnå målen.

Elevers ansvar och inflytande

Mål
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i utformningen av utbildningen ska omfatta alla elever. Eleverna ska ta ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö samt utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
Hur
Genom klassråd, elevråd, skolråd, matråd och naturråd ges eleverna inflytande över sin utbildning samt möjlighet att påverka sin vardag. Eleverna tar ansvar genom planering och utvärdering av sitt skolarbete.

Barns inflytande

Mål
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i utformningen av verksamheten ska omfatta alla barn. Barnen ska utveckla sin förmåga att ta ansvar för sin arbetsmiljö samt att arbeta i demokratiska former.
Hur
Genom gemensamma diskussioner, skolråd, naturråd och matråd ges barnen inflytande över verksamheten samt möjlighet att påverka sin vardag.

Skola och hem

Mål
Skolan ska samarbeta och samverka med barnets vårdnadshavare för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barnets trivsel och kunskapsutveckling. Vårdnadshavaren ska känna delaktighet i sitt barns skolgång och i skolans verksamhet.
Hur
Skolans personal ska finnas lätt tillgängliga för möten och samtal. Genom brev, skolblogg och hemsidan uppdateras vårdnadshavare regelbundet om skolans aktiviteter. Skolan är alltid öppen för besök och ser gärna att vårdnadshavare kommer till skolan för att berätta om sin sysselsättning eller intressen. Genom utvecklingssamtal en gång per termin där pedagog, elev och vårdnadshavare möts för att diskutera skolgången och sätta gemensamma mål. Genom utvecklingssamtal en gång per termin där pedagog och vårdnadshavare möts för att diskutera barnets utveckling och verksamheten. Föräldramöte anordnas varje terminsstart.

Övergång och samverkan

Mål
Väl fungerande samarbetsformer skall finnas mellan förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.
Hur
Hela skolans personal från alla verksamheter deltar på de gemensamma uppstartsmötena för att planera gemensamma teman och aktiviteter.
Förskolan, grundskolan och fritids arbetar gemensamt med verksamhetens ute- och innemiljö samt i skolträdgården. Åldersöverskridande grupper används i vissa aktiviteter för att stärka förståelse och vänskapsband mellan åldrarna. Vår värdegrund och våra visioner är förankrade i alla verksamheter.

Skolan och omvärlden

Mål
Barnen har inblick i närsamhället och dess arbets- förenings- och kulturliv.
Hur
Genom studiebesök, arbetsplatsbesök hos, och samarbete med, lokala föreningar och företag. Genom att delta vid kulturevenemang. Genom att vårdnadshavare besöker verksamheten och berättar om sina fritidsintressen eller yrkeserfarenheter.

Bedömning och betyg

Mål
Att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat.
Hur
Genom att eleven löpande arbetar med de individuellt uppsatta målen i sin utvecklingsplan. Varje elev förstår vilka mål som strävas efter att uppnås. Genom utvecklingssamtal redovisar pedagogen muntligt och skriftligt elevens kunskapsutveckling och i dialog med eleven och hemmet sätts nya mål. Att i skolarbetet träna på att föra ett samtal kring förvärvad kunskap, genomföra muntliga redovisningar och presentera och uttrycka sin kunskap på olika sätt.

Rektors och förskolechefs ansvar

Mål
Rektor och förskolechef har tillsammans med huvudman det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med skollagen och läroplanen samt i enlighet med de visioner huvudmannen har beslutat. Som pedagogisk ledare och chef för skolans och förskolans personal ansvarar rektorn och förskolechef för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.
Hur
Genom att rektor och förskolechef ges rimliga ekonomiska resurser för att bedriva en bra pedagogisk verksamhet som svarar mot skollagens och läroplanens krav samt mot gällande styrdokument och verksamhetens visioner. Genom rektorns ansvar att följa upp och utvärdera skolans resultat i förhållande till de nationella målen och
kunskapskraven. Genom förskolechefs ansvar att utvärdera och följa upp förskolans kvalitet i förhållande till gällande styrdokument.

 

3. Kursplan

Skolan skall följa kursplanen som anges i “Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011”. Övergripande mål ska anges i varje skolämne och uppdateras varje läsår.


4. Personal

Fortbildning

Mål
All personal inom verksamheten skall fortlöpande erbjudas fortbildning inom sina ansvarsområden. Som pedagog både inom sitt ämnesområde och som pedagog.
Hur
Verksamheten skall ha en plan för kompetensutveckling. Intressanta och relevanta föreläsare bjuds in till skolan. Personalen går på kurser, läser litteratur och forskning och har i sina arbetslag tid att diskutera nya kunskaper och möjlighet att omsätta dessa.

Information

Mål
Skolans interna kommunikation ska präglas av transparans. All personal ska få samma information och tillsammans med rektor och förskolechef vara delaktiga i verksamhetens planering.
Hur
All personal tilldelas löpande all väsentlig information som personal, rektor och förskolechef sammanställer. Gemensamma möten för all personal hålls ett antal gånger per termin genom uppstartsmöten och APT. Barn, vårdnadshavare och personal får löpande information om skolans aktiviteter genom hemsida och blogg som uppdateras regelbundet.

Inflytande

Mål
All personal skall vara delaktig i skolans utveckling, ha kunskap om skolans visioner och arbeta mot gemensamma mål.
Hur
All personal deltar genom gemensamma möten i arbetet med skolans utveckling. Huvudman, rektor och förskolechef möts tillsammans med personal en gång per
termin för att diskutera verksamhetens visioner och övergripande mål.

Hälsa

Mål
Verksamheten skall främja personalens välbefinnande både som individ och grupp.
Hur
All personal har rätt till friskvård. Arbetsplatsträffar (APT) sker varje månad, där arbetsmiljöfrågor ingår som en stående punkt på dagordningen. Varje läsår ordnar huvudmannen en träff där styrelsen och personal umgås under lättsamma former. Inför varje läsårsstart ordnas en gemenskapsbyggande aktivitet med syfte att svetsa samman personal och arbetslag.

 

5. Natur- och miljöplan

Mål
Barnen och eleverna skall utveckla omsorg om naturen och ta ansvar för dess nyttjande. Naturen och utevistelser skall vara en naturlig del i skolans arbete. Eleverna skall ha kännedom om kretsloppet och betydelsen av deras egen inverkan. Eleverna skall utveckla kunskaper inom odling och miljövänligt resursutnyttjande. Barnen skall vara bevandrad i skolans närmiljö och omgivande natur.
Hur
Genom odling av bär, grönsaker och frukt i skolans trädgårdar och växthus. Genom sopsortering och kompostering. Varje år följer vi en lokal råvara till färdig produkt t.ex. äpple, sockerbeta, lin, säd och mjölk. Genom utflykter och vandringar i skolans närmiljö och kringliggande natur och i andra olika miljöer, exempelvis skog, stadspark, hav, bäckar, åar, insjöar, våtmark. Under dessa besök i naturen studerar vi växter, djur, fåglar och insekter. Vi följer årstidernas växlingar och samspelet i naturen och skolträdgården.

Skolträdgården

I skolträdgården kommer skolans personal tillsammans med barnen aktivera sig under hela året. Pedagogerna kommer förlägga delar av skolämnenas undervisning i trädgård och växthus och därmed använda moment ur odlingsarbetet som pedagogiska verktyg. Där kommer barnen syssla med att bearbeta jord, så, omskola och plantera. De kommer att skörda, smaka, uppleva och laga mat av de egna råvarorna. De kommer att få direkta upplevelser i form av både framgångar och nederlag i trädgården. Tillsammans, vuxna och barn, kommer de att utveckla sociala relationer och förmågor. Genom skolträdgården kommer barnen att bli medvetna om kretslopp och miljöproblem och lära sig att vi alla är delaktiga i hushållandet av jordens resurser. De kommer tränas i att se helheten och förstå att de själva är en del av ett större sammanhang.

Exempel på aktiviteter i skolträdgården:

1. Arbeta med händerna, gräva i jorden, rensa ogräs, köra skottskärra, lägga på halm och gödsel, sköta en kompost, så, lägga, plantera, vattna, tunna ut och skörda.

2. Smaka, lukta, lyssna och titta.

3. Tillaga råvarorna, antingen i skolköket eller på uteplatsen. Till exempel baka pizza med jordärtskockor eller squash, koka rabarbersaft och sylt på bären från buskarna. Självklar är såklart den årliga skördefesten med allt vad det kan innebära.

4. Iaktta skeenden i trädgården. Upptäcka växter och insekter. Förstå innebörden av kretsloppet och att förstå vikten av att kunna hushålla med våra resurser.

5. Få lov att bara vara, få lov att fascineras, få mental vila. Att få gå in i trädgården en stund när det känns jobbigt och man behöver ta en paus.

6. Skolämnena matematik, svenska, språk, bild, so- och no-ämnena kan enskilt och genom ämnesövergripande temaarbeten knytas till utomhusmiljön, naturen och skolträdgården.

7. Gymnastik, yoga och andra stretchövningar eller avslappningsövningar kan ske i trädgården under bar himmel. Under sommaren barfota i den varma jorden!

Detta är några av de saker barnen kan att göra i skolträdgården tillsammans med skolans personal. Tillsammans kommer alla att fascineras, uppleva, förstå och lära!

6. Kulturplan

Mål
Kulturämnena drama, dans, konst, form, film, litteratur och musik skall användas som verktyg för inlärning tematiskt och ämnesövergripande men också som ämnen i sin egna rätt. Barnen skall genom olika kulturupplevelser och kulturaktiviteter lära sig att det finns olika former för att utrycka sig. Barnen skall ges möjlighet att utveckla sin egna konstnärlighet och kreativitet samt ges utrymme för eget skapande.
Hur
Varje läsår skall eleverna arbeta tillsammans med kulturpedagoger och/ eller konstnärer inom olika kulturteman. Ateljén skall vara öppen för elevernas skapande verksamhet. Barn och elever skall regelbundet besöka bibliotek, teater, museum och lokala kulturarrangemang

 

7. Kreativitet

En kreativ människa är en skapande människa, en som har förmågan att tänka i annorlunda banor, hitta nya användningsområden för gamla ting och finna nya lösningar på gamla problem. Att vara kreativ handlar om att använda sina förvärvade kunskaper på ett oväntat sätt.
Detta vill vi uppmuntra.

Barn kan vara kreativa om de inte hunnit skaffa sig förutfattade meningar om allt och om de inte är rädda för att göra fel. De uppskattar repetition och lär sig bäst genom att pröva med sina kroppar och händer tills de behärskar sin uppgift. Vi vill bidra till orädda och frågvisa barn, som litar till den egna förmågan och inte räds nya utmaningar.

 

8. Systematiskt kvalitetsarbete

Huvudmannaskapet innehas av Hammenhögs Friskola ek. för. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för verksamhetens visioner, mål, ledning och ekonomi. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är FNs barnkonvention och barnets bästa, Skollagen 1 kap. 10§. Kvalitetsarbetet utgår även från Läroplanen Lgr 11, Läroplanen för förskolan Lpfö 98 samt verksamhetens egna visioner och mål.
Huvudmannen ska tillsammans med rektor och förskolechef systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det ska finnas en tydlig struktur och systematik i kvalitetsarbetet där huvudmannen klargör vilka mål, krav och riktlinjer som ska följas upp och utvärderas. Huvudmannen får av rektor och förskolechef under läsåret löpande information om test- och enkätresultat, rapporter om verksamhetens kvalité och förslag på utveckling och förbättringar.

Vid läsårets slut utför hela skolans personal en gemensam analys och utvärdering av alla enkäter, utvärderingar och resultat. Detta sammanställs och redovisas i en rapport som ligger till grund för verksamhetens utvecklingsplan för det kommande läsåret.
I rapporten redovisas:

Skolans mål och resultat:
Här redovisas i vilken mån verksamheten svarar mot nationella mål och riktlinjer, samt hur arbetet kan utvecklas och förbättras.

Skolans struktur:
Hur verksamheten genomförs, hur resurserna fördelas, ledarskapet, hur organisationen av det pedagogiska arbetet ser ut och hur nöjda målsmän och elever är.

Det pedagogiska:
Med fokus på hur skolans kvalitet ser ut utifrån uppdragen och på olika processer som leder till lärande och utveckling.

Huvudmannen ansvarar för att rapporten är färdigställd inför varje nytt läsår samt att det i utvecklingsplanen tas fram nya prioriterade mål för verksamheten. Dessa presenteras för enheten när terminen startar på hösten.

Enhetens rutiner och verktyg som ska användas för kvalitetsarbetet är:

• Verksamhetsplanen med övergripande mål och riktlinjer
• BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet), ett verktyg för självskattning och utveckling av arbetet. Personalen kommer att få en introduktion av detta verktyg innan terminen startar.
• Styrgruppsmöte – Styrelsen, rektor, förskolechef och lärarrepresentanter ingår i styrgruppen. Möten sker 1 gång/ termin.
• Arbetslagsmöte 1 gång/ vecka.
• Arbetsplatsträffar – Hela enhetens personal, 1 gång/ månad.
• Utvärderingar med:
– Arbetslag, 1 tillfälle/ termin
– Barnen/eleverna, skriftligt vid utvecklingssamtal 1 gång/ termin.
– Vårdnadshavare, 1 gång/ termin i samband med utvecklingssamtal.
• Dokumentation
• Pedagogisk dokumentation
• Enkäter, skickas ut i maj månad varje läsår till målsmän, pedagoger, elever samt övrig personal i verksamheten.

I de rutiner som berör kvalitetsarbetet ansvarar rektorn och förskolechef för att:

• Verksamhetsplanen efterföljs, utvärderas och utvecklas regelbundet.
• Arbetsfördelningen fungerar på ett bra sätt i verksamheten.
• Arbeta fram ett system för uppföljning och utvärdering av verksamheten.
• Det finns tid avsatt till personal för reflektera och analysera hur målen uppfylls.
• Dialog förs med personalen om sambandet mellan förutsättningar,
genomförandet av vår utbildning och de mål som ska uppfyllas.
• Det sker regelbundna samtal med personal om hur de kan medverka i kvalitetsarbetet och hur rutinerna kring arbetet ska fungera.
• Det finns tid för eleverna till utvärdering och reflektion kring sitt eget lärande. (rektor)
• Skapa rutiner för att ge vårdnadshavare möjligheter till att delta i kvalitetsarbetet samt visa hur uppföljningen kommer att genomföras.

I rektorns och förskolechefens rutiner ingår det även att ge personalen den kompetens som behövs för att:

• Genomföra verksamhetsuppföljning
• Pedagogerna ska kunna göra både summativa och formativa bedömningar av elevernas lärande.
• Olika verktyg används för elevernas lärande
• Pedagogerna kan fullgöra sitt ansvar att kritiskt granska olika metoder för dokumentation och självvärderingar.
• Genomföra samtal och observationer utifrån en given struktur.
• Sammanställa och följa upp enkät